Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRNYELSEN. 335
kules ville alls icke höra talas om ”den resan",
ty han blef ond blott han tänkte derpå. Och
man visste väl i familjen att han hade ”sitt huf-
vud för sig”, och att man ej) kom längre med
honom än han ville.
Men Göthilda hade också ”sitt hufvud för
sig” och hade allt ifrån början förklarat sig för
resan, tyckte den vara ”just ett klokt parti”, och
som skulle säkert ”göra syskonens lycka”. Då
den nu syntes vilja stranda på hvarjehanda svå-
righeter och hon såg syskonens bekymmer, satte
hon sitt hufvud i arbete för att få ”den saken flott”:
En vacker dag begynte hon draga fram alla
gamla hattar och aflagda öfverplagg, sina och sy-
skonens, för att ställa till en auktion på dem,
till hvilken hon skulle bjuda alla husets vänner
och bekanta. Endast framdragandet och åsynen
af de gamla fågelskrämmorna, och Göthildas kom-
menteringar till dem, läto syskonen skratta sig
nästan sjuka. Emedlertid, som det synbarligen
gaf sig tillkänna, att auktionens resultat skulle
blifva mycket löje, men litet penningar, fick Göt-
hilda en annan ljus idé, och den var att — sätta
sig sjelf på auktion. Men hon sade ingenting
härom åt syskonen, öfvertänkte och afgjorde sa-
ken för sig sjelf, och spatserade derpå en mor-
gon ner till general Herkules.
Hopp och Hej, generalens båda hundar, som
alltid posterade i hans förrum, rusade opp och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
