Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRNYELSEN. 357
ola mig t...n d...r har jag icke detl»
sade Göthilda.
Svär inte flicka! ty då — skall fan ta dig!...
Jag tror du vill göra mig galen. Kan du vilja
ha till man, en gammal sjelfkär tok, som Urba-
nus? ...»
»Nej! men jag vill ha pengar, och får jag
dem icke på annat sätt, så... tar jag honom med
på köpet... Det skall inte bli ledsamt i alla fall
att få sitt eget, och bli fru i sitt hus, — och då
skall jag bjuda morbror på middag.» — —
»Fy tusan! nej, ta mig fan om jag kommer,
eller vill se dig som fru Urbanus Myrtenblad!...
Hur kan man hitta på sådana ideer, och hur
kan man — komma fram med dem? hur kan
man vara så hufvudlös? huru kan man?... det
är för rasandel...»
»Man kan allt hvad man villt> utropade
Göthilda och begynte med detsamma att stor-
gråta, i det hon snyftande fortfor »och när man
har att göra med barbarer, så har man ej an-
nan utväg än att uppoffra sig!»
Hvad är det för dumheter du pratar!» sade
generalen riktigt ond — »aldrig hörde jag maken,
och aldrig trodde jag att min lilla, qvicka solo-
topp kunde vara en sådan,... tyst nu Göthilda,
och var förnuftig. Kom hit! — var ett godt barn,
och låt oss ej mer tala om den dumma leken.
Vacker historia! fy fanli»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
