Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liten, öppen kalesch, som sakta rullar utmed
Mälarens sagorika stränder.
Uti vagnen sitta Hedvig och Augustin, Bror
och Göthilda. Bredvid rider general Herkules
på svartklip{)aren, i magnifikt galopp.
Hedvig är mycket blek och ser svag ut, men
de goda ögonen lysa klarare än nägonsin, i det
de se sig om på glittrande vågor och gröna träd,
och nickande grässtrån och blommor vid vägen,
och så åter på syskonen, som tyckas vara i
hemligt aftal med vindar och vågor, och gräs
och blommor, för att de måtte på det allra
vänligaste bemöta och välkomna den kära, ännu
svaga systern, och visa sig i sitt vackraste skick.
Och de synas ha gått in derpå. Och ett mörkt
moln i vester sjunker allt jemt, nedkördt af
Gö-thildas mörka blickar.
Augustin ser diplomatisk ut. Det är han
som bjudit syskonen på denna utfart, raen har
gjort en hemlighet af dess ändamål, och nu
sitta Bror och Göthilda och undra och gissa,
medan Augustin visar dem en ogenomtränglig
min, som dock då och då ett förrädiskt leende
upplyser, förrådande så mycket att resan har
något ovanligt och — — icke oangenämt mål.
Morbror Herkules vet något mer derom än de
andra, det misstänker Göthilda; ty han är
alldeles ovanligt upprymd, och gör en fientlig
demonstration mot hvar gammal ko, och skräm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
