Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I denna stund rörde sig den 6juka i sängen,
och sade med starkare röst än vanligt;
»Inte klaga... inte tigga, mina barn!» Hon
lyfte upp den magra banden, och arbetade for
att tillägga något mera. Men blott en enda
stafvelse mägtade bon utsäga, men den sade hon
starkt, och fullt, och det var — ”Gud!...» Och
så sjönk den upplyftade handen, hufvudet sjöok
tillbaka mot kudden, och den gamla,
vördnadsvärda qvinnan var död. Den kraftfulla anden
hade befriat sig ur stofthyddan.
Döttrarna lågo på knä vid modrens säng;.
»Nej, min mor, jag skall ej klaga» sade den
unga, tyst i sin själ, jag skall — — följa dig, min
mor.»
Och hon uppreste sig, kysste modrens bleka,
vackra ansigte, och sade till henne:
»Stark kan jag icke vara, men i min
svaghet vill jag bjuda till att vara som du vill»»
Och hon bjöd till, den unga. Det var rö»
rande att se, huru hon bjöd till att hålla sig
uppe,, äfven sedan modren, den kära modren,
var nedsänkt i sin graf. För att betala den, sålde
hon sin lilla björkdragkista. Rosenbusken fick
nu stå på ett haltande bord.
Hon fick åter litet slätsöm att sy, och sydde
ifrigt, fast ögonen värkte, och de späda fiograrne
ville tvinna sig om hvarandra af svaghet. Men
en dag kom den förra yrseln stark, och hon föll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
