Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KKAKKB. iOJS
i \»
tryckte den. Småningom begynte hennes tårar
att rinna. De lättade henne. 1 1 *’
Men haétigt torkade hon dem bort då ‘hon
nära sig hörde en gåendes steg, och igenkände
Unos. Han språkadé gladt. Det var med deras
lilla gosse. ’
Uno» hade gått för att uppsöka sin hustru.
När han fann henne, förebrådde han henne #mt,
att trötta sig med dessa bergvandringar, du
isynnerhet... »Jag tror att jag måste blifva tyrann,
ocb stänga in dig!» sade han skämtande.
Engel log mot honom, men han såg då att
hon hade gråtit. Ömt, allvarligt, forskade han
efter orsaken dertill, ty Uno visste att Engel icke
var af de gråtmilda fruar* som fdHa tårar för
ingenting. Men Engel ville icke fram med
orsaken till sina tårar.
Uno företog sig att gissa, och föreslog
åtskilliga saker, fit några af hvilka Bngel måste
skratta.- Slutligen sade hoo: :t
»Ack nej! sök icke fel hos dig, emot mfg
-du är den bästa, godaste... du är blött för
mycket god mot mig. Men... ändå!...»
»Ändå? hvad då? nu måste det ut, Engel
eljest blir jag ond.»
»Ändå känner jag mig ibland så... ensam.
Nu är det ute, — Uno förlåt mig!...»
Hon kysste honom, men hennes tårar ruhno
på nytt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
