Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aftnarne med Hedvig, som eljest han var så
gerna. Han skyide nu på göromål, ”mycket att
skrifva”, och gick tidigt in i sina rum. Hedvig
hade väl förakt att ge nybygget och alla "de
nya samfundstankarne” skuld för allt detta,
liksom Göthilda, men hon kände det tydligen, de
måste dock vara oskyldiga till det melankoliska
i brödrens tystnad, ty dessa tankar hade alltid
lifvat honom, gjort honom glad; det måtte vara
någon annan orsak.
En natt hörde Hedvig stegen tydligare, be»
stämdare än vanligt, och det föreföll henne, att
de vandrade i det gemensamma förmaket, som
var under hennes kammare, och nära hvilket
Augustin hade sina rum.
Drifven af en oemotståndlig ångest, gick
Hedvig upp, tände ljus, klädde sig, och gick ned den
lilla trappan, som från hennes rum förde till den
nedra våningen. Vid förmakets dörr lyssnade
hon, men hon hörde derinne inga steg mer. Allt
var tyst. Sakta öppnade hon likväl dörren och
gick in.
Det var mörkt derinne, mörkt och tyst.
Endast ett ur pickade, i det det visade på
midnattstimman.
Hedvig såg sig uppmärksamt om i rummet,
med en besynnerlig känsla af att ändå någon
nyligen varit der. På bordet nära soffan tyckte
hon sig märka att böckerna lågo annorlunda.än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
