Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tacksSqelsens fkst. 213
gerthas nornagrupp nted svanorna. Nedanför denna
plaskade strålen af en frisk, jernhaltig källa*
Den sköna gruppen speglade sig i den
krystall-klara bassineri och gjorde ett storartadt intryck.
Augustin, som utom gästerna äfven här
församlat en stor del af nybyggets arbetsfolk,
fastade deras uppmärksamhet på nornornas olika
gestalter och uttryck, på det eldiga ingifvelsefulla
lifvet hos Urda, den ädla, starka kampen hos
Ver-dandi; och slutligen på segerns frid, på
fulländnin-gens lif hos den höga Skuld. Man kände hos henne
igen satiima drag, samma anlete som hos de två
förra nornorna, men hos Skuld såg man dem
förklarade, förberrligade. Af de tre systrarnas
gestalter röjde denna den högsta ingifvelsen. Den
syntes vara utförd i något stort, lycksaligt
ögonblick, då konstbärn deri velat uttala sitt eget ju- ;
bel öfver andens segerkraft. Augustin talade om
nornaideéns tillämpning på lifvet, det stora» det
lilla, folkens, den enskiites lif. Han talade om
Z7r<fa-brunnen, belägen vid verldsträdets
himmelska rot, och hvars vatten var så heligt att, allt
som sailktes i dess bölja blef rent, skärt och
liksom fömyadf; om huru verldsträdets krona
grönskade på nytt, begjuten af dess vatten. Allt var- ,
mate, allt vältaligare blefvo hans ord. Men Gö-,
thilda afbrtft honom’.
»Kära Augustin!» bad hon sakta, »låt dem
nu ’smälta det der, som de kunna det; och låt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
