- Project Runeberg -  Samlade Vitterhetsarbeten / Tredje delen /
148

(1877-1878) [MARC] Author: C. V. A. Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Man har gjort den anmärkning, att Conrads uppträdande såsom
spion strider mot det sannolika. Det må så vara; jag finner likväl
något liknande uti historien:

»Angelägen om att med egna ögon undersöka vandalernes
ställning, vågade Majorian, sedan han färgat sitt hår, besöka Carthago
i antagen skepnad af sin egen legat; och Grenseric blef icke litet
förtrytsam efteråt, då han upptäckte, att han varit tillsammans
med romerske kejsaren och låtit honom undkomma. En dylik
anekdot kan tillbakavisas såsom ett osannolikt påfund; men det är dock
ett påfund, som man icke skulle inflickat utom i en hjeltes lefnad.»
Se Gibbon’s »Decline and Fall» etc., vol VI, p. 180.

Och mig förbjuder ordenslöftet än
Att bryta bröd med ovän eller vän (s. 101).


Dervischerne äro i kommuniteter och af olika ordnar, liksom
munkarne.

Han slet sitt skägg och sig ur striden drog (s. 103).


Muselmannen ger icke så sällan på detta sätt luft åt sin
förbittring. Se Prins Eugènes Memoirer, p. 24: »Seraskieren erhöll
ett sår i låret och ryckte ut sitt skägg vid rötterna, derför att
han var tvungen lemna slagfältet.»

Men Conrad fick ej tid att trösta stort
Gulnare, den sköna fånge som han gjort (s. 104).


Gulnare, ett qvinnonamn, egentliga benämningen på
granatäppleblomman.

Så hafva ädla läppar infall bringat,
Som ända från en stupstock återklingat (s. 113).


T. ex. sir Thomas More på schavotten; och Anne Boleyn i
Towern, som tog sig om nacken, med den anmärkning, »att den
vore för smal att göra skarprättaren mycket besvär». Under en
period af franska revolutionen var det modernt att lemna efter sig
ett »bon mot»; och de otaliga infallen på grafvens brädd under
denna tid skulle kunna fylla en melankolisk anekdotsamling af
ansenligt omfång.

Så släcktes kanske en gång aftonglöden
Den qväll, Athen, din visaste drack döden!
Hur bidade hvad bäst du egde då
Den afskedsglimt, som slöt hans dag också! (s. 119).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:06:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talis/3/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free