Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sokrates tömde giftbägaren en stund före solnedgången, den
vanliga tiden för afrättningar, oaktadt sina lärjungars enständiga
böner att uppskjuta det till dess solen gick ned.
Ifrån Hymettus flacka slätten kring
Begynner nattens stumma drottning råda (s. 119).
Och skogen af oliver, skum och öde,
Der nu Cephissus silar fram sitt flöde,
Cypressens mörka skugga vid moskén,
Den muntra kioskens torn i silfradt sken
Samt i högtidlig ro vid Thesei tempel
Den höga palmen med sin dystra stämpel (s. 119).
Allaredan.
Står i sitt släp utaf safir och guld
Den fagra vattenspegeln der och lyser,
Den ö vid ö i fjerran skuggar, full
Af mulet hot — då oceanen myser (s. 120).
Han på ett radband såg, men för hans inre
Stod offrets dödsqval icke desto mindre (s. 123).
Han kröp i fönstergluggen fram, i syfte
Att laga så att det mot slutet led,
Och jernklädd hand i stilla bön han lyfte
Att en barmhertig ljungeld sloge ned (s. 128).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
