Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mazeppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Och så i ögonblicket stinger - Hvad under, om så
löslig grund Sjönk för bedröfvelsen en stund? Det var
som fästet vred sig ständigt, Som jorden undanvek
behändigt, Som om jag sjelf till marken föll, Men
jag tog miste: tåget höll. Jag kände mina fibrer
brunno - Jag himlen såg af skyar full, Som likt
ett väldigt spinnhjul spunno, Och träden raglade
omkull; Sist sprang en blixt förbi mitt öga, Så blef
det mörkt. Jag påstår fritt Att det från döden
skilde föga. Bedöfvad af min vilda ridt Jag kände
mörkret kring mig famla Och sökte hålla mig vid sans
Och åter mina sinnen samla, Fast ingen möjlighet det
fans. Det var som vräktes du på hafven Uppå en planka
- än begrafven Och öfversköljd, så lyft ibland Och
slungad mot en öde strand. Det flämtade, mitt lif,
som lågor . De der bak ögonlockens ring I nattens
dunkel fladdra kring, När hjernan lider feberplågor;
Det gick dock öfver, lindrigt nog, Men det en yrsel
med sig drog, Som skulle göra mig bekymmer, När det
en gång på allvar skyminer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
