Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mazeppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ack, vi få tåla mera än
Förr än vi varda mull igen,
Men lika godt! Jag döden redan
Sett stint i synen — då — och sedan.
14.
»Jag kom till sans; hvar var jag då?
Jag skalf af köld, jag yrsel kände,
Och lifvet långsamt återvände
Och pulsen började att slå:
Det var som om en tyngd mig tryckte.
Som kramp i mina leder ryckte,
Men blodet var i omlopp än,
Och örat ringde, som jag tyckte,
Och hjertat pickade igen;
Jag såg, fastän som genom dimma,
Som genom glas betäckt med imma.
Ett vatten hördes sqvalpa se’n,
Af himlen skymtade en strimma
Med stjernor — det var mer än dröm;
Min skenkamp var i färd att simma
Uti en ännu värre ström.
Och vattendraget mägtigt svalde
Och vägen fram i krokar stälde;
Vi voro halfvägs, vi, från land
Och sträfvade till okänd strand.
I vattnet lättades min dvala
Och dopet stärkte mig, det svala,
Der jag låg stel och kall och döf;
Och med sin breda bringa klöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
