Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mazeppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Min springare de höga vatten,
Och det gick flinkt framåt i natten!
Till slut vi fingo stranden fatt,
Men hamnen kunde jag ej rosa,
Ty bakom låg en bister kosa
Och framför idel ångst och natt.
Natt eller dag — hur länge bara
Jag så i qval och värk fick vara
Jag lemnar osagdt; vet ej om
En mensklig lifspust ur mig kom.
15.
»Hans man den dröp och huden blänkte,
När hingsten nådde halkig strand,
Han snubblade, han skalf, han stänkte,
Men spjernade sig upp på land.
Vi kommo upp. En ändlös yta
Med mörkret tycktes sammanflyta;
Allt längre, längre, längre ut
Den sträckte sig och tog ej slut —
Som der i bråddjup man får snegla,
Dem våra drömmar förespegla.
Väl syntes hvita remsor land
Och en och annan svartgrön strimma
I månens starka dagrar simma,
När han gick upp på höger hand;
Men icke skönjdes i det töcken,
Som låg kring hela denna öken,
Af någon stugudörr en rand,
Ej ens ett ljus i fjerran blinka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
