Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
114.
En farlig tystnad råder denna stund,
En ro, då själen öppnar sig begärligt
Uti sin innersta, sin dolda grund,
Och finner hvarje återhåll besvärligt.
Det silfverljus, som öfver torn och lund
Med blid förklaring väller, tyst och härligt,
Kring sjelfva hjertat sveper som ett skir
Af trånad, som så lätt en vådeld blir.
115.
Och Julia satt med Juan, ur hvars arm
Hon sökte vrida sig, men ömt och varligt,
Der den nu skalf i kapp med hennes barm;
Hon måtte trott ännu det ej var farligt,
Då hon ej reste sig med dygdig harm,
Sin retelse det hade uppenbarligt
Och så — Gud vet hvad så — jag blir försynt
Och börjar nästan ångra jag begynt.
116.
O Plato! Plato! Bland filosofier
Har ingen lockat könen, det jag vet,
Så i förderf som dina vurmerier,
Som söfva sinnena i säkerhet;
Du gjort mer ondt än alla fantasier
Vi fått från någon drömmande poet, —
Ni är en narr, en charlatan, dess värre,
Om ej rent af en kopplare, min herre!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
