Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tron binder oss vid Gud och hans barmhärtighet,
desto mindre blir faran för att vi skola låta oss
fångas av jordens omsorger, av dess lycka och kval.
Skeppet är under byggnad. Det står på stapel på
stranden invid vattenytan. Stolpar och stöttor
stödja det på alla sidor. Det ser ut att vara mångfaldigt
förenat och fastbundet vid stranden med allehanda
anstalter, som omgiva det och äro behövliga för
arbetets gång. Men, ehuru det är förborgat för den
okunnige åskådaren, har skrovet funnit sin
jämnvikt. Och en dag slås stöttorna undan. Den smäckra
farkosten glider ensam och färdig ut i vattnet, där
den, ehuru byggd och uppförd på stranden, rör sig
i sitt rätta element. Så skola vi också bruka denna
värld. När tiden är kommen, skall själens farkost
vara redo att glida ut på evighetens hav, icke
fast-kedjad vid de ting och förehavanden, åt vilka den
här med plikttroget allvar ägnat sin omsorg och sitt
arbete.
l:o. De som gråta skola gråta, såsom gräte de
icke. Gråt! Herren missunnar dig det ej. Gråt
ut din sorg och smärta, liksom Jesus själv gjorde
det vid Lasarus’ grav. Men hur djupt du än
sjunker ned i ängslans och sorgens avgrund, hur djupt
än prövningen och hemsökelsen stöter dig ned i
bedrövelsens dy, så glöm icke att i djupet bor, som
uti himlen, Gud. Om du håller dig till honom, så
är han bakom dig, redo att taga din arm, just när
du, efter alla mödosamma ansträngningar att hålla
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
