Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
got annat än själarnas enda tröst, det fria, rena
evangelium.
Samtidigt skedde en annan befrielse. Rädslan
för makternas avund äger en jordmån i varje
människohjärta. Ur slik rädsla uppstå vidskepliga bruk
och kulter, som kyrkan tålde eller rent av
anordnade. Hon gav lisa åt den vidskepliga fruktan, i
stället för att upphäva den. Det förmår heller icke
upplysningen, endast den religiösa förtröstan.
Rädslan för makterna har i religionshistorien
överbjudits av mystiken, men övervunnits endast av
förtröstan, som fulländas i Luthers frälsningsvisshet.
De flesta själar äro sovande. Vakna de, bliva de
lätt antingen rädda eller övermodiga. Luther vann
förtröstans mod och ödmjukhet. Lagreligionen
känner på sin höjd botgörare. Mystiken på sin
höjd gudsnjutare, som, saliga i sin avskilda frid,
leva som likgiltiga främlingar i livets möda, i dess
glädje och sorg. Förtröstans evangelium känner
Guds fria barn.
Koncentrationen av hela levnadsproblemet på det
religiösa och av religionen på förtröstan utgjorde
Luthers styrka. Människan måste först få det
väsentliga ordnat. Är den inre nöden avhjälpt, då
återstår för Luther inga svårigheter mer. Hela
hans liv hade samlat sig i ett enda rop. Var det
besvarat, så redde sig allt annat. Förtröstan
ställde allt i lag. Vi hörde: då blir allt hos människan
gudomligt.
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
