Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garne fria. Ville någon gå i kyrkan, så bereddes
honom tillfälle därtill, fastän båten var förbunden att
lossa även på söndagen, liksom de flesta ångare i
de nordfranska hamnarne. Dock kan detta icke helt
och hållet skrivas på kaptenernas räkning. Jag
känner flere av våra befälhavare, som icke skulle
begära bättre än att kunna befria manskapet från
söndagsarbete. Men de äro alldeles maktlösa inför
lastemottagare och rederier. Även där rederierna äro
böjda för att i största möjliga grad gynna
söndagsvilan för sitt folk, kunna de i sin ordning stå
maktlösa inför befraktare och den jäktande
konkurrensen. När skall den dag randas, då en sak som är
självklart gynnsam för alla parterna, nämligen
söndagsvilan å alla fartyg, verkligen komma till stånd
på den enda möjliga väg, varpå konkurrensen kan
trotsas, nämligen genom stränga lagbud, såsom i
engelska hamnar? Ingen enda skulle ha anledning
att beklaga sig däröver.
Alltnog, vi hade gott tillfälle att göra bekantskap
med Standards besättning. Särskilt med Wilhelm
S., som var vaktman ombord, i tjänst om nätterna
och ledig på dagen, utom de timmar, som behövdes
för sömn och lampornas skötsel. Första gången vi
träffades i kyrkan var det nattvardsgång. Vi
kom-mo efteråt att tala om nattvarden, och jag märkte,
att denne man bar någonting på hjärtat. Alltifrån
det första sammanträffandet gjorde han intryck på
mig med sitt omisskänneliga allvar och sin
ovanliga skärpa. Snart kom det fram, som kväljde ho-
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
