Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gränsas. När Jesus ville, att vi skulle omvända oss
och bliva såsom barn, menade han icke den
egenskapen hos barnet, att det betraktar sig självt såsom
tillvarons medelpunkt. Alltför många människor
förbliva hela livet igenom barn i den meningen. Då
får klagan och jämmern lätt den sagda eller
outsagda formen: »Det är så synd om mig. Alla tänka
på sig. Bara jag tänker på mig.» Kanske fortfar
glömskan av Gud och vår inbilska dyrkan av det
egna jaget, till dess ofärden omilt påminner oss om,
hur svag och eländig en människa är, och snarare
kommer oss att upprepa psalmistens fråga: »Vad är
en människa, att Gud tänker på henne?»
I liknelsen om såningsmannen som gick ut att så,
nämner Jesus hindren, de många hindren som
förkväva den goda själens växt. Till dessa hinder hör
också, enligt liknelsens form hos Lukas (8: 14),
njutandet av livets goda.
2:o. Men icke blott livets goda, utan även livets
onda, lidandet, motgången, frestelsen, synden och
nöden hindra oss att tänka på Gud och se hans
trofasthet. Det är för människan ännu svårare att
glädjas över Guds trofasthet, när det går henne illa. Det
finnes många grader av lidande och smärta. De
mätas av känslan. Det som för den ene kan tyckas vara
en oöverkomlig svårighet, ter sig för den andre
såsom en önskvärd lätthet. Ty han har drabbats av
sådan smälek och nöd, att den andres motgång i
jämförelse därmed ter sig nästan avundsvärd. Vi förstå
intet. Vi äro jordkryp. Vår blick är begränsad. Skul-
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
