Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans tolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gift. Jesus talar icke om otukt utan vidare, än
mindre om äktenskaplig sammanlevnad, utan han
talar uttryckligen om äktenskapsbrott. Jesus hade
hög uppskattning av det ogifta ståndets betydelse.
Han sade därom, att »somliga finnas som för
himmelrikets skull självmant hava gjort sig oskickliga
till äktenskap» (Matt. 19:12). Därmed är varje
tvetydighet utesluten. Vi äga anledning att ägna själva
saken en ytterligare granskning i den andra
huvuddelen av denna undersökning.
Svårare ställer sig uttolkningen om de tre
återstående buden, om äktenskapets oupplöslighet, om
edsförbudet och om att icke motstå den som är ond.
Här hopa sig icke blott uppfattningarna utan även
motsägelserna. Innan vi gå att granska, om och
huru dessa bud äro förenliga med det praktiska
livets fordringar, måste vi först och främst veta,
vad Jesus i verkligheten har sagt och menat.
Här må infogas några ord om bergspredikans
originalitet.
Chwolson betonar gentemot vissa tendenser i den
nutida teologin, att Jesus icke skall ses i ljuset av
den judiska apokalyptiken, utan fastmer i ljuset av
haggadan, den didaktiska delen av den
efterkanoniska judiska litteraturen. Han hänvisar till
kristendomen, vars väsen ju icke är att hämta ur
Johannes Uppenbarelse, utan fastmer ur evangelierna
och epistlarne. Om haggadan förklarar han:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>