- Project Runeberg -  Tal och skrifter / 6. Jesu bergspredikan och vår tid /
197

Author: Nathan Söderblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - X Sörjen icke för morgondagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nisi citharam.» (Den sanna munken räknar
ingenting för sitt utom cittrah.) Det rike, han ville
grunda med sin glödande, till allt beredda kärlek, här
betecknande kallats »étt tusenårigt rike av glada
tiggare». Luthers enkla, dräpande ord (E. A. 43,
213) om detta ideal: »Vi kunna ju icke alla vara
tiggare»[1] träffa Frans och ännu mera vissa av hans
efterföljare, men icke Jesus. Jesus befann sig i
Gallileen i så primitiva kulturförhållanden, att den
frihet från omsorg, han förordade såsom omedelbar
följd av riksmedlemmarnas ställning till Gud,
innebar ojämförligt mindre omtanke och ojämförligt
mindre apparat för livets materiella sida, än vad
fallet blir i en mer invecklad och framskriden
kultur. Men med sin sedvanliga skärpa, har Jesus
trängt så till sakens kärna, att hans ord icke äro
bundna vid en primitiv kultur. Än mindre äro de
avsedda att lossa på plikterna till arbete och trogen
användning av de anförtrodda punden även av
timlig art, till äventyrs inför den snart stundande
kåtastrofen. Paulus var i full överensstämmelse med
Jesus, när han skarpt uppträdde gentemot dylika


[1] Tiggeriet rekommenderas av romerska läran såsom en övning
i ödmjukhet, Thomas, Summa II, II Quaest. 187: »Non modo
religiosis, sed omnlbus ad humilitatis assumptionem et exemplum
et communem utilitatem mendicare licet, non autem ad otium
fovendum vel ad lucri cupiditatem.» Detta är ej i full
överensstämmelse med Frans’ bud. Han bestämde, att bröderna skulle
arbeta var och en i sitt yrke och med detta arbete förtjäna den
nödtorftiga födan. Först I andra rummet, om arbetets förtjänst
ej räckte till, skulle man tigga. Men förbindelsen till kroppsarbete
för det dagliga brödet överlevde knappast den första generationen
av Frans’ lärjungar. P. Sabatier, Vie de saint François d’Assise,
14:de uppl., 142. Se även Summa Anthonini ordinis prædicatörum,
Speyer 1487 III, tit. 16 kap. 6, 3: »Propter hanc causam humilitatis
aliqui laudabiliter mendicant, quasi eficacissimam medicinam
contra superbiam.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:08:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talos/6/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free