- Project Runeberg -  Tal och skrifter / 6. Jesu bergspredikan och vår tid /
198

Author: Nathan Söderblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - X Sörjen icke för morgondagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

företeelser i Tessaliniki (2 Tess. 3: 8 ff.). Jesu
originalitet såsom Messias i motsats mot den
negativa ställning till jordelivets plikter, som tillhörde
den dåtida eskatologiska stämningen, framträder,
såsom vi redan anfört i detta arbete, i det skäl han
ger till sorgfriheten i Guds rike. Skälet är icke, att
egendomen och det jordiska i och för sig är något
ont, fastän det gärna vill förslava sinnet i den
timliga omsorgens bojor. Skälet är icke heller, att
alltings slut förestår. Nej, gudsrikets medlemmar
sättas i motsats mot gräset, som i dag står och i
morgon är slut. Den himmelske Fadern vet, att vi
behöva allt detta. Matt. 6: 32. Vid mammon häftar
mycket ont. Men den är dock användbar i rikets tjänst.
Läs Lukas 16: 9. Jesus sluter från det mindre till
det större, när han jämför fåglarne under
himmelen med rikets barn. De förra, som varken så eller
skörda eller insamla i ladorna, få dock föda. Huru
mycket mer skall ej Gud sörja för de sina, som så
och skörda och äga den mänskliga utrustningens
hela högre värde. Jesus bjuder icke
egendomslöshet[1] eller sysslolöshet, utan gudsfruktan. Därmed
följer sinnets upphöjdhet och frihet över de
jordiska tingen. Ett sådant världsfritt sinne, som


[1] Bekant är, huru de medeltida munkordnarne, även franciskanerna
i tydlig motsats mot Frans’ bud, göra sig skadeslösa för
budet om egendomslöshet genom att äga allt vad de behöva i
gemen. Teorin finna vi hos Thomas, Summa II, II, Qusest. 189, 7:
»Perfectioni religionis repugnat divitias vel facultates proprias
habere, non autem eas in communi ad necessarios vitæ usus
possidere.»

Paulsen skriver om kristendomens ställning till rikedomen,
Ethik 60: »Rikedomen är värdelös för den kristne, han har nog,
när han har tillräckligt till att tillfredsställa det dagliga behovet
.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:08:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talos/6/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free