Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXII. Underliga motsägelser i människonaturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
fattar ovissheten om vår natur. Dogmatisterna skola
härvid blifva dem svaret skyldiga, så länge världen står.
Här hafva vi alltså öppet krig mellan
människorna, hvarvid hvar och en måste sluta sig till
ettdera partiet: dogmatism eller pyrrhonism; ty den,
som tror sig kunna förblifva neutral, är dock med
nödvändighet anhängare af det senare partiets åsikt.
Neutraliteten är nämligen just det utmärkande draget
hos pyrrhonisterna. Den, som icke är emot dem, han
är ovillkorligen med dem. Dessa söka ej ens
försvara sig: de äro neutrala, likgiltiga, fälla ingen
afgörande dom om något, icke ens om sin egen lära.
Hvad har då människan att göra? Bör hon tvifla
på allt? Bör hon tvifla på, huruvida hon är vaken
eller icke vaken, huruvida hon känner eller icke
känner, att man t. ex. nyper eller bränner henne? Bör
hon betvifla, att hon tviflar? Bör hon kanske tvifla
på sin egen tillvaro? Därhän kan man väl ändå icke
komma? Ja, jag vill till och med påstå, att det aldrig
funnits någon absolut pyrrhonist. Själfva naturen blir
härvid ett stöd för det vanmäktiga tänkandet och
hindrar detta att till en sådan grad förirra sig.
Men kan å andra sidan människan väl påstå, att
hon med visshet äger sanningen, hon, som vid minsta
angrepp står svarslös och nödgas släppa sitt tag?
Men hvilket vidunder är då icke människan,
hvilken besynnerlighet, hvilket virrvarr, hvilken samling
af motsägelser, hvilket ogenomträngligt mysterium —
domare i allt och på samma gång en blind mask i
stoftet, ett sanningens förvaringskärl och på samma
gång ett smutshål för ovisshet och villfarelse,
skapelsens krona och skapelsens afskrap!
Hvem kan utreda denna intrasslade härfva?
Naturen vederlägger pyrrhonisterna, och förnuftet
dogmatisterna. Hvad skall det då bli af dig, o människa,
du som söker att med ditt naturliga förstånd utforska
ditt sanna väsen? Du kan icke undgå att falla ett rof
för endera af dessa uppfattningar, och du kan icke
finna ro i någondera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
