Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXII. Underliga motsägelser i människonaturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
i hans ställe, såsom stjärnor, himmel, jord, clement,
växter, djur, pest, krig, hungersnöd, laster o. s. v.
Och sedan hon förlorat det sanna goda, kan hon i
hvad som helst inbilla sig finna det, ja, till och med
i sitt eget marterande och fördärfvande, hur
sstridande detta än må vara mot både Gud, förnuft och
naturen själf.
Den ene söker det i makt, den andre i vetenskaper
och märkvärdigheter, den tredje i sinnliga njutningar.
Några slutligen, som verkligen kommit det närmare,
hafva dock insett, att detta högsta, detta alla
människor lyckliggörande goda omöjligen kan ligga i något
enskildt ting, då ju dessa endast kunna ägas af en enda
individ. Ty äfven om dessa fördelades mellan flera
ägare, så skulle ju den, som endast komme i
besittning af en del, känna sig i saknad af hvad han icke
ägde; och den sorg, som denna saknad vållade honom,
skulle vida öfverstiga glädjen öfver det, som fallit på
hans lott. Dessa tänkare hafva förstått, att det sanna
goda måste vara sådant, att alla kunna äga det på
samma gång, utan inskränkning och utan afund, samt
att ingen bör mot sin vilja kunna förlora detsamma.
— Ja, detta hafva de visserligen insett, men längre
hafva de dock icke kommit. I stället för ett lefvande
och verkligt godt hafva de därför famnat en tom
fantasibild af det goda.
Instinkten säger oss, att lyckan är att söka utom
oss. Våra begär drifva oss utåt, äfven om vi sakna
yttre föremål, som väcka dem till lif. De yttre
föremålen fresta och locka oss äfven utan att vi tänka
därpå. Förgäfves ropa därför filosoferna till oss:
Gån till er själfva; inom er finnes lyckan. vVi tro
dem icke. Endast de ytligaste och enfaldigaste kunna
möjligen göra det.
Det finns väl ingenting löjligare och orimligare
än stoikernas åsikt, ingenting onaturligare än deras
inbillning. De påstå, att man när som helst förmår
utföra en sak, blott man en enda gång förmått det;
samt att om af ärelystnad en person mäktat åstad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
