Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Vår rättvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
het. Konsten att stålla till upplopp och vånda upp
och ned på stater är samma konst som den att rubba
antagna seder och bruk genom att undersöka deras
källa för att bevisa, hur liten rättvisa de innehålla.
Man tror, att det är riktigast att återgå till statens
första, grundläggande lagar, dem ett oförnuftigt bruk
omstörtat. Men detta är det säkraste medlet att
förstöra alltsammans. Ingenting blir rättvisa i den
vågskålen. Folket lyssnar emellertid gärna till
sådant tal. Det skakar af sig oket, så snart det
börjar känna dess tryck; och de högre klasserna begagna
denna omständighet till att störta både folket och de
nyfikna, som företagit sig att undersöka de antagna
vanorna.
Slående åter öfver till ett motsatt fel inbilla
människorna sig ibland, att de hafva rättighet att begå
allt, som blifvit begånget någon gång förut. Därför
har äfven en mycket vis lagstiftare sagt, att det för
människornas eget bästa stundom är nödvändigt att
dölja sanningen för dem. Likaså har en annan
berömd statsman yttrat: Cum veritatem, qua
liberetur, ignoret, expedit quod fallatur.
Det är onödigt att inviga den okunniga massan i alla
skäl till en troninkräktning. Alltnog, den har af
någon anledning en gång skett. Den är ett faktum,
som med tiden vunnit häfd och blifvit berättigadt;
och man har endast att lära folket att fatta den
såsom något oryggligt och beståndande. Ja, dess
ursprung bör till och med vara inhöljdt i dunkel, såvida
man icke vill, att det snart skall vara slut med
densamma.
V.
De, som lefva oordentligt, säga till dem, som föra
ett ordentligt lefverne, att dessa lefva onaturligt, under
det att de själfva anse sig lefva efter naturens lagar.
Detta påminner om den synvilla, för hvilken man är
utsatt, när man ombord på ett bortseglande fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
