Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Om boklig undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro så påtagliga och tvingande, att de ha förmått en del
klartänkta människor att lämna den vanliga vägen, och
det icke utan framgång, fastän den av dem använda
metoden icke precis var den jag anser för den lättaste.
Metoden är i korthet följande: man besvärar ej gossen
med någon grammatik alls utan lär honom latin,
liksom redan förut skett med engelskan, utan krångliga
regler genom att tala språket med honom. Ty om ni
tänker på saken, så är icke latinet mer okänt för ett
barn, när det kommer till världen, än engelskan, och
dock lär han sig engelska utan lärare, regler eller
grammatik. Det skulle han också kunna med latinet
liksom Cicero, ifall han hade någon, som alltid talade
med honom på detta språk. Och när vi ofta se en
fransyska lära en engelsk flicka tala och läsa franska
fullkomligt på ett eller ett par år utan någon grammatisk
regel eller något annat medel än att småprata med
henne, då kan jag ej annat än undra, hur det kommer sig,
att herremän ha förbisett denna metod för sina söners
del och ansett dem vara slöare eller ha mindre förmåga
än döttrarna.
166. Om man därför kunde få tag på en man, som
själv talade god latin och alltid kunde vara i er sons
närhet, ständigt tala med honom och ej tillåta honom
att tala eller läsa någonting annat, så vore detta den
riktiga och äkta metoden, den jag ville föreslå. Detta
ej blott därför, att den är lättast och bäst och ett barn
med den utan möda och bannor kan lära sig ett språk,
för vilket andra i skolan bruka få stryk i 6—7 års tid,
utan också därför, att gossen efter den metoden på
samma gång skulle kunna få sin själ och sina seder
utbildade och yttermera få kunskaper i åtskilliga
vetenskaper, såsom en god del av geografien, astronomien,
kronologien, anatomien, förutom vissa delar av
historien och för övrigt allt sådant sakligt vetande, som
beror av sinnena och kräver föga mer än minne. Där
bör nämligen, om vi vilja välja det rätta sättet, vårt
vetande börja; med dessa ting bör grunden läggas.
Icke med logikens och metafysikens abstrakta begrepp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
