Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
kristna, dessa som voro »allt for litet teologer men ännu
på långt när inga filosofer» ... Äfven vår samtid äger
sådana ytliga hufvuden som dem om hvilka Lessing
förutsade: att de skulle bli lika tyranniska och med sin
halfsanning mer farliga än de ortodoxa, »dem de ringakta
under sin sträfvan att göra oss till förnuftiga kristna och
oförnuftiga filosofer»... Ortodoxien, fortsätter han, var en
villfarelse, men den var hel, icke ett lappverk af
half-filosofer. Först i uppförandet af dess byggnad — och sedan
i nedrifvandet af den — har det mänskliga skarpsinnet
pröfvat sig. Den gamla ortodoxien bestred öppet
människoförståndet, men den så kallade förnuftiga kristendomen — i
hvilken det hvarken finnes förnuft eller kristendom! —
besticker det. Förr talade man om att taga förnuftet till
fånga under trons lydnad. Nu talar man om det innerliga
sambandet mellan förnuft och tro! Och när ortodoxien
bragte alla i harnesk, som ville behålla sitt förnuft, förför
däremot denna halfhet alla, hvilka göra anspråk på förnuft,
men intet ha!... Samma halfhet, som Lessing här mördar,
möter oss i vår tids
estetiskt-filosofiskt-filologiskt-evolutio-nistiskt tillblandade religionskongress-kristendom, denna
haltande, senila kristendom, hvilken måste vara ofruktbar
enligt samma naturlag som vissa oförenligheters förening
alltid blir steril.
Den här ofvan framhållna sammansmältningen mellan
altruism och egoism är ingen sådan förening. Ehuru
altruismen nu för oss blifvit ett med den kristna etiken,
så är den dock mycket äldre än denna. Den är lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
