Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERSONLIGHETENS FRIHET. 21 7
krafter, sin vrå af tillvaron; sålunda öfvervinner hon i
sin mån de hinder med hvilka det döende i tiden möter
det lefvande. En djupt själfmedveten människa kräfver
af andra endast frihet för sin individualitet. Och därför
mäkta hvarken hat eller hån, hvarken erkännande eller
misskännande vända henne från hennes egen väg eller
rubba hennes inre harmoni, så länge hon känner sig
trogen sitt eget pathos, den trohet som är hennes hela
religion och hela sedelag. En sådan trohet innebär, bland
annat, modet att blicka ned i sin egen varelses djup
och att bära följderna af där gjorda upptäckter — äfven
om lifvets inre följdriktighet måste vinnas genom att
stundom offra tankarnas eller handlingarnas. Och den
innebär ännu ett annat mod, det att kunna undvara
människornas aktning. Detta är enda villkoret för att alltid
kunna behålla sin egen, medan man däremot ofta måste
offra denna i fall man söker vinna andras. Därför är en
personlighet fullkomligt stark först när han icke längre
fruktar att förlora någon annan aktning än sin egen!
Det händer att denna styrka besegrar den allmänna
mening, som en karakter nödgas trotsa. Ty denna
mening viker — som andra vilddjur — för en modig blick
men söndersliter den flyende.
Huru detta än må varda: äfven den individualist, som
ensam nödgas gå sin väg, har dock därunder det bästa
följe: icke de människor som äro, men de som komma.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
