Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
typer.
vi icke äro herrar öfver vårt väsen ... Den moraliska
världen kan därför icke vara frihetens värld, men den är
hjärtats.. .» Här är det, Vauvenargues utvecklar den
deterministiska individualism, hvilken också är Nietzsches
ståndpunkt, visserligen icke oangripbar ur den logiska
konsekvensens synpunkt, men dess mer fruktbar ur
lef-nadsvishetens. Vauvenargues’ tankegång är denna: Just
emedan viljan bestämmes af vårt väsen, det vill säga i
första hand af våra begär, instinkter och lidelser, är det
hela detta område det framför allt gäller att utforska och
odla. Våra handlingar bero af våra impulser, af de motiv
hvilka äro de starkaste. Det blir sålunda målet för vår
uppfostran och själfuppfostran att söka sådana ingifvelses
utbilda sådana vanor, stegra sådana känslor och umgås
med sådana tankar, hvilka sedan blifva starkt verkande
motiv för våra handlingar: stora motiv, som kunna
besegra de små.. . Det största motivet är det allmänna
bästa och att föredraga detta framför vårt eget var — enligt
Vauvenargues — den yppersta dygden. Han, som Moliére
före honom och Rabelais — med sitt »Fais ce que
voudras» — fore Moliére, var viss att den själsligt
ädel-borne bär sin sedelag inom sig. »Stora själar, säger
Vauvenargues, finna i sig själfva en stor del af de yttre tingen.
De behöfva hvarken läsa eller resa eller arbeta för att
upptäcka de högsta sanningar: de behöfva endast luta
sig inåt öfver sig själfva! ... De små själarna däremot
se intet, ty deras egna själar äro tomma, deras egna
hjärtan trånga.» Vauvenargues möter den vanliga invänd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
