Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
allt fårre... De flesta mänskliga varelser äro i själfva
verket ännu ej människor, endast kandidater till
mänsklighet ... För den individualiserade människan finnes det
därför tusen sätt att lida i denna andliga miljö, där allt
så tvärsäkert slås fast, bejakas eller förnekas; där man
dogmatiserar och bekräftar, utan aning om tvifvel, nyanser,
gradationer, om de oändliga möjligheterna, de olösbara
motsägelserna» ...
Oändligt mindre genial än Nietzsche, är Amiel äfven
mycket mindre ensidig. Han inser sålunda att så länge
den sociala frågan är olöst, så länge majoritetens lott är
arbetsträldom, så länge lidandet genom brödnöden ännu
icke är upphäfdt, så länge kan den fria, förnäma
människan blott finnas som undantag... Huru föga
människorna ännu äro människor, kan Amiel dock »vörda det
människoideal, som hos dem finnes latent», och känna
med det lidande, som är allas lott.. . Det är, säger
han, ingen svårighet att ur sin egen idealism destillera
fram människoföraktet: skönare är det att ur denna
idealism kunna utdraga godheten .. . Moralens, rättvisans,
välståndets principer äro ännu blott antydda, ty så länge
mänskligheten ännu icke är en enhet, blifva alla försök
till en ny tingens ordning endast lokala kristallisationen
rudiment till en högre organisation. När .den andliga
och materiella samfärdseln lyckats samarbeta
mänskligheten till en större enhet, då först äger man det material,
af hvilket den högre mänskliga tillvaron skall kunna
danas; den mänsklighet, som — sedan den sociala demo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
