Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
typer.
145
varande religiösa dekadensen blir den moderna människan
ohågad att vända blicken mot djupen; hon är full af en
oro, som gör äfven de stora andarna små, som kommer
dem att sakna den värdighet, man ännu finner hos araben
i hans tält... Utvecklingsläran och relativitetsbegreppet
hafva gifvit mycket; men hvad de icke kunnat gifva, det
är just en motvikt till nutidslifvets alltjämt stegrade
tryck... Detta kan blott motvägas af ett eget inre lif,
liksom polarfararen uthärdar kölden genom att ha sin
temperatur inom sig» ...
Yi finna att det stora problemet för Amiel — som
för alla djupare naturer — var att finna en
lifsåskådning, stor nog att rymma österlandets och västerlandets
ideal, eller med andra ord hela människonaturen. Och icke
blott stor nog att rymma hela dess oändlighet, utan äfven
i stånd att oändligt förstora den!
Tills vidare var för Amiel teoretisk skepsis den enda
intelligenta tanke vanan, praktisk altruism den enda
värdiga lefnadsregeln. Men sålunda kom han, i filosofi lika
väl som i politik, att taga afstånd från allt för handen
varande.
Samma naturbestämda obenägenhet för hvarje
aktualitet omöjliggör för honom den enskilda lycka, han länge
drömde om. Mer än en gång synes drömmen hafva tagit
möjlighetens form, men ingen kvinnlig uppenbarelse af
skönhet och ungdom kunde dock besegra det inre
motstånd, som Amiel kände gent emot allt förverkligande.
Detta skulle — menade han — förstöra idealet. Och
10. — Key. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
