Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
själens evolution.
som demokratiskt frisinnad gent emot andras, så har jag med
dig karakteriserat mitt ideal af en statsman — det är skada
att din ärelystnad ännu endast tyckes vara jorddrottens!
— Och nog aldrig blir politikerns — svarade Hugo
— därifrån hindrar mig min individualism — »aut Caesar»
— ja, du minnes Kikard Furumos ord om svenskens
lynne! Dessutom är jag en i högsta grad modern
människa, i min ytterliga känslighet för alla obehagliga
intryck. En ful brytning, ett osympatiskt tonfall, ett
enfaldigt argument plåga mig — huru skulle jag kunna
stå ut en enda vecka i en af våra riksdagskamrar? Ett
rått ord — äfven om det ej yttras till mig — kan
förstämma mig i timmar. Jag förstår outsägligt Viktor
Kydberg, som jag en gång hörde berätta att han ej kunde
smaka äpplen på en hel vinter, emedan en äppelmadam
sagt honom en grofhet! Man märker bäst hur
känsligheten blifvit förfinad, när man tänker på alla de — för lif
och lemmar, hälsa och förstånd vådliga — upptåg, dem
ungdomen ännu för trettio, fyrtio år sedan rundt om på
herregårdarna roade sig med, och där nöjet stegrades ju
mer man kunde skrämma, plåga och förlöjliga andra!
Sådana råheter äro omöjliga för nutidens bildade ungdom,
af hvilken ingen finner glädje i att bereda andra obehag.
Ett i århundradets midt ej ovanligt nöje var också att
retas med de ämbetsmän, som betjänade allmänheten!
Nu är tonen allt mer ömsesidigt höflig, emedan man å
ömse sidor känner en ohöflighet mer intensivt. Och blir
jag snäst af en postfröken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
