Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på jaktslottet.
^ 249
heliga och höga, när de målat två grå skuggor och en
svart — som kan vara muff, cylinderhatt eller resväska
— och sedan skrifva under med munkstil:
ifcttf}, 38<tßiter, tyubelti,
en pudel, hvars kärna helt enkelt är: att gossen aldrig
sett, att en hund är »ett djur med fyra ben, ett i
hvardera hörnet». Och just från denna okunnighets höjd
sneglar han ned på den tarfliga kamraten, hvilken gör
en hund, som både kan stå och springa! Det var ingen
lång tid, vi realister behöfde för att lära oss, att det alls
inte kan finnas någon verklighets »konst» — efter som
den äkte konstnären alltid omdanar naturen efter sin
känsla af den! Men han måste fortfarande se på den
med glada eller sorgsna eller undrande eller förälskade
ögon, just »se med ögon!» Och det är detta, som alla
våra bästa Parismålare kunnat, dessa hvilka lugnt, som
naturen själf växer, låtit sin nya konst med en fullt
organisk nödvändighet utvecklas ur den tidigare realistiska
uppfattningen. En mer syntetisk, storlinig konst, som
till enhet samlar, ej genom detaljrikedom splittrar
naturintrycken ...
— En monism således — sade Julianus — äfven på
konstens område! Och detta för oss tillbaka till den
utgångspunkt, från hvilken vi lockades in i denna sidoblick
på konsten, nämligen stegringen af konstnärens
personlighet, af hans egen lidelses fullhet. Det synes mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
