Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
sig andligen växal Jag har pinats af att se
sammanhangslösheten i människolifvet så, som andra skulle pinas af
vansinnet. Hvarför — har jag frågat mig ■— höra dessa
människor Beethoven, hvarför åskåda de Shakespeare,
hvarför läsa de Goethe, hvarför se de Michel Angelo
— och komma sedan hem, likadana som förut, för att
lefva i all sin litenhet och oskönhet? Dessa män återvända
till det offentliga lif de förfula med små eller låga
handlingar; dessa kvinnor till de hem de förfula med slöa
eller kalla beteenden I Hvarför brister inte allt sönder,
när de hört lidelsefull musik eller sett tragiska gestalters
undergång? Hvarför gå tvärtom dessa hustrur lugnt och
supera med dessa män — i stället för att gå från dem,
när deras hjärta icke längre darrar af lycka, då de höra
mannens steg? Hvarför trampa icke dessa män under
sina fötter den oärlighet i hvilken de lefva ? Hvarför taga
icke dessa människor sitt lif, när konsten för dem
uppenbarat lifvets sammanhang; när de i ett helt, stort
lifs-öde kunnat spegla hela litenheten, hela trasigheten i sitt
eget? Jag bar förblödt af sådana söndertrasade
lifsför-hållanden, i hvilka jag ingen del haft; jag har legat vaken
i grubbel öfver de små lagar, hvilka i andra människors
själar och i deras hem ställa sig i vägen för de stora. Jag
har vändt bort mina ögon i blygsel öfver att se själar
och förhållanden för mig röja sin sjuka, slappa,
nakenhet. Jag har aldrig trädt öfver en tröskel, utan att
luften sagt mig om där lefde en sund lycka. Och när jag
upptäckt det lilla eländiga, som dödat den, då har jag känt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>