Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derföre numera ofta; sedan man lärt att
med kraftigare locomotiver befara
brantare stigningar. De komma endast i
fråga, när gräfningens djup är så stort,
att massan, som skall bortföras, eller den
åbyggnad som skall raseras, kostar mera
än tunnel-anläggningen. I främmande
länder, särdeles England, som är ganska
irreguliert kuperadt, äro tunnelar ganska
talrika (helst på de äldre jernvägarne)
och många af considerabel längd (från 1
till 2½ Svenska fjerdingsväg), som
kostat från 1,960 till 3,408 R:dr R:mt per
löpande aln. På alla hitintills i Sverige
föreslagna och undersökta jernvägar
förekommer, så vidt mig bekant är, lyckligtvis
ingen tunnel. Arbetet med dessa
går, som redan sagt är, långsamt
derigenom att endast en högst begränsad
arbetspersonal på en gång kan användas,
som noga måste skydda sig emot
olyckshändelser från instörtning, och som
understundom, vid påstötande af häftiga
källådror, måste öfvergifva arbetet och
rymma platsen, till dess kraftiga
ångpumpar länsat arbetsrummet. Tvär-sectionen
af en tunnel är merendels oval,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
