Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - I. Tillfällig kontakt med teologien under den förteologiska perioden - 2. Präst i svenska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
benägen att konstatera mer av kristendom i den än där
verkligen finns. Den bör emellertid jämföras med Skaldens
morgonpsalm, som stammar från samma tid. Det visar sig vid det
komparativa studiet av de båda dikterna, att den religiösa
inspirationen i Prästvigningen är till sin struktur likartad med
den konstnärliga inspirationen i Skaldens morgonpsalm. Den
religiösa andakten och den skaldiska ingivelsen ligga på samma
psykologiska plan. Albert Nilsson påpekar, att
Prästvigningen och den tidigare dikten Konstnären tillhöra samma
idékrets och håller för troligt, att Tegnér utformat sitt
prästideal efter förebilden av sitt skaldeideal.21 Han kallar
konstnären en »evighetens präst»:
»Du, evighetens präst, du världens medborgsman,
förkunna seklers sorg, förkunna seklers glädje!»22
Det har sagts, att Tegnérs Prästvigningen antyder ett
uppbrott men icke en brytning: skalden bryter upp från Hellas på
väg till det heliga landet. »Hellenismen är på väg att döpas;
kristendomen å sin sida adopterar förnuftet och poesien.»23
Att det icke är fråga om en brytning är uppenbart. Arvet från
Hellas, som Tegnér lyfte på ett tidigt stadium, ingår också i
fortsättningen, trots ordination och prästkall och teologiska
studier, som ett dominerande element i hans åskådning. Men
uppbrottet skall icke underskattas. På hans redliga vilja att
som kyrkans man företräda kristendomen behöver man icke
misstaga sig. N. J. Göransson, som i likhet med Böök håller
före, att han tagit starka intryck av Fichte, är angelägen att
påpeka det från kristlig tro »emanciperande draget» hos
Tegnér.24 Naturligtvis finns där ett sådant. Men emancipationen
var icke avsiktlig. När Tegnér vigdes till präst, var hans
kontakt med teologin ytterst ringa men hans inlevelse i antiken
21 Nilsson, Svensk romantik, s. 423 f.
22 I: 220 f.
23 Bohlin, Esaias Tegnérs kristendom. Sv. Dagbl. 2ih 33.
24 Göransson, Den kristna trons idealitet, s. 106 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
