Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - I. Tillfällig kontakt med teologien under den förteologiska perioden - 3. Herderstudium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
sådant vara något annat: så talar analogien i naturen, Guds
talande förebild i alla hans verk. Tydligen så åven i
människosläktet. Egyptern hade icke kunnat existera utan orientalen;
greken byggde på denne och romaren reste sig på hela världens
rygg: ett verkligt framåtskridande, en fortskridande
utveckling, även om ingen enskild vunne därpå: den går ut på det
stora hela, den blir skådeplatsen för en ledande avsikt på
jorden, skådeplats för gudomen.»31 Den vidgade
uppenbarelsehorisonten, uppenbarelsens fortgång och den kontinuerliga
evolutionsidén i Herders framställning gå igen så sent som
1836 i Tegnérs prästmötestal i Växjö: »Kunde det finnas en
kristendom, om icke en hedendom föregått? Världshistorien
är dock genetisk, hon känner intet språng, endast en
fortgående kedja, en oavbruten utveckling. Varje ögonblick har
sin rot i årtusenden, den dag du lever, den dag dina fäder levde,
han är en son, ehuru i olika släktled, av skapardagen: vad
som är, det är därigenom att ett föregående varit. Därför är
det en besynnerlig föreställning, att kristendomen skulle stå
alldeles enstaka, som en förtrollad stad, som ett nytt Jerusalem
nerfallet från himmelen, utan allt sammanhang med den
föregående eller den omgivande tiden. Kristendomen är en
uppenbarelse; ja, men en sådan enslig, från allt annat lösryckt, av
allt annat oberoende uppenbarelse skulle intet mänskligt sinne
kunnat fatta, den vore förlorad för alla. Uppenbarelsen är icke
en död månsten, fallen med knall ur skyn, utan den är ett
levande träd, utbildat ocli mognat med tiden, ehuru dess frö är
fällt av himmelens fåglar.»32
Av Herder har Tegnér vidare fått den syn på fromheten som
humanitetens blomma, som också befruktades genom senare
teologiska studier. »Religion ist die höchste Humanität, die
erhabenste Blühte der menschlichen Seele. Aber sie ist mehr
31 Den svenska texten citerad efter Ahlberg, Filosofiens historia, femte
delen, s. 134.
32 VIII: 174 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
