Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 2. Religionsidealet - 3. Symbolismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
på tid, menar han, att religionens båda moment, sanningen
och skönheten, komma i ett harmoniskt jämviktsförhållande.
Månne Tegnér lade märke till favoritteologens uttalade önskan
och knäppte på sin lyra för att se till, om han kunde det?
Kanske försökte han sig på det i Nattvardsbarnen? Men vi
skola icke gå händelserna i förväg. Vi veta ännu icke, om han
kände till de Wette på den tiden.
3. Symbolismen.
Vad Tegnér framför allt skattade i de Wettes teologi var
symbolismen. »Det är en lycklig tanke», skrev han som vi
minnas 1833 till Wingård, »att upplösa några av våra
hård-smältaste dogmer i symboler.» När man undersöker de Wettes
symbolbegrepp, märker man snart, att man befinner sig i
medelpunkten av hans teologiproblem. Med sin bok Ueber
Religion und Theologie ville han lägga en kritisk-filosofisk
grund för det teologiska studiet. Vad han syftar till är en
gränsreglering mellan förståndet och tron: båda skola fritt
råda över var sitt område och icke överskrida gränserna för
sin maktbefogenhet. För uppgiftens genomförande står ingen
annan vägvisare till buds än den filosofiska och historiska
reflexionen: den förra skall visa oss vad vi böra, den senare
vad vi kunna uppnå. »Ohne Reflexion werden wir immer in
Einseitigkeit und Extreme gerathen, indem wir bloss einem
dunkeln Instincte folgen.»49
När teologen uppsöker religionen i historien, måste han
förstå att skilja den från andra andelivsformer — vetenskap,
diktning, etik o. s. v.50 De positiva religionerna skola som vi
hört prövas med den ideala förnuftstrons och den religiösa
känslans måttstockar.51 Då den historiskt givna uppenbarelsen
49 Rel. u. Theol., s. VII f.
50 Bibi. Dogm., s. 28 f.
51 a. a. s. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
