Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 3. Symbolismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
betraktelsesätt. Den är just detta betraktelsesätt tillämpat dels
på den historiskt givna uppenbarelsen, dels vid
dogmbehand-lingen. Det »förståndiga» betraktelsesättet lägger ofta hinder
i vägen för det ideal-estetiska och intellektualiserar
kristendomen och dess dogmatiska utgestaltningar. De Wettes
symbolism är ett uttryck för hans herderska syn på historien,
religionen och kristendomen såsom liv. Se vi nu först på
symbolismen i de Wettes uppfattning av den historiska
uppenbarelsen, så bör det poängteras, att han i detta sammanhang
skiljer mellan en ecklesiastiskt-positiv och en månskligt-religiös
symbolism. Denna distinktion är nödvändig, därför att den
evangeliska historien icke traderats till oss i ursprunglig
historisk gestalt utan dels ledsagas av referenternas eget omdöme,
dels något ombildats enligt deras åsikter genom de i densamma
förekommande myterna. Evangeliets underbara berättelser
måste närmast betraktas från referenternas ståndpunkt som
symboler för de idéer, som de funno i urkristendomen. I dessa
idéer måste sedan det tidshistoriskt betingade elementet
avskiljas och det evigt-religiösa elementet frigöras. Genom detta
sistnämnda få dessa symboler en också för oss mer eller
mindre fruktbar betydelse.61 Denna reningsprocedur betingas
alltså därav, att evangeliets berättelser äro ett crux för den
historiskt-filosofiska reflexionen. Men därjämte gives det
sådana element i kristendomens ursprungshistoria, som äro
»mänskligt-religiösa» och icke behöva genomgå en sådan
procedur utan kunna utan vidare accepteras av reflexionen.
Den ecklesiastiskt-positiva symbolåsikten föreligger
exempelvis i evangeliernas berättelser om den obefläckade avlelsen,
underverken och uppståndelsen. Huru te sig nu dessa
berättelser för det ideal-estetiska betraktelsesättet? Att Kristus är utan
mans medverkan avlad i den rena jungfruns sköte är idén om
religionens gudomliga ursprung och Jesu gudomliga värdighet
symboliskt framställd. Vi veta, att det ideala uppenbarar sig
61 Rel. u. Theol. s. 185 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
