Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 3. Symbolismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
sak som icke angår den religiösa åsikten utan enkom det
förklarande förståndet: undret står kvar, även om vi antaga
en naturlig återkomst till livet.65
Den mänskligt-religiösa symbolåsikten står däremot icke i
någon som helst strid med vare sig den historiska eller den
filosofiska reflexionen. »Der Historiker und Philosoph muss
es anerkennen, dass das Leben Jesu eine ethische und religiöse
Bedeutung hat, gleichsam die Verkörperung ethischer und
religiöser Ideen ist.»66 Idén om människans självständighet,
människoandens självförtroende till sin höga värdighet och
kraft, går genom hela Jesu historia och är dess levande
andedräkt. Han är upphovet till en andlig omvälvning för hela
människosläktet. Sanningens enkla lära blir snart känd i hela
världen och med hänförelse anammad av folken. »Der Geist
beherrscht die Welt, der Glaube kann Berge versetzen — dieser
Gedanke liegt so klar in dieser Geschichte, als wäre sie ein
symbolisches Gedicht. Sie ist auch ein solches, aber nicht von
einem individuellen menschlichen Geist, sondern vom
objec-tiven Menschen- und Gottesgeist, der in der Geschichte lebt und
wirkt, gedichtet.»67 Herders humanitetsidé tillämpad i
kristologin kommer här klart till uttryck. När de Wette säger, att
Jesu liv är liksom ett förkroppsligande av etiska och religiösa
idéer, så framgår av det sista citatet, att han med idé menar
något annat än den spekulativa teologin: den objektiva
män-nisko- och gudsanden, som lever och verkar i historien, den
brusande livsströmmen, som är tillvarons innersta hemlighet.
Kristusgestalten förkroppsligar denna objektiva ande, i vilken
gudomligt och mänskligt är förenat till ett. Men han är icke
symbol för en abstrakt idé utan för ett levande väsen. De
etiska och religiösa idéer, som Jesus förkroppsligar, äro enligt
de Wettes sätt att se, entusiasmen, resignationen och andakten.
65 a. a. s. 189.
06 a. a. s. 191.
67 a. a. s. 191 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
