Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 4. Svensk debatt kring de Wette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
intentioner och gör honom därför till rationalisten par
préférence. Hans onyanserade uppfattning av den teologiska
situationen kommer honom att totalt förbise den
fredsmäk-lande mellanriktningen. Ahlman gör honom uppmärksam
därpå och hänvisar till Ammon och Bretschneider som typiska
representanter för denna förmedlingsteologi. Själv kan ju
Ahlman betraktas som svensk representant för den rationella
supranaturalismen. Han företräder nu som alltid den objektiva
saklighetens intressen och bedömer Bergquists förenklande
schematisering av situationen med en god portion av sarkasm
och ironi. När denne etiketterat de Wette som rationalist, anser
han sig ha rätt att mot honom hantera storsläggan. Ahlman
reagerar mot det teologiska etiketterandet över huvud. »Det
gives ett slags läsare av teologiska skrifter», säger han, »för
vilka det tyckes vara viktigare vad författarna trott än vad de
skrivit. De giva sig icke förr till freds än de hänfört sin
författare till en passande klass, och när han icke behagar dem,
kunna de tryggt räkna honom till den av krypto-neologer,
vartill icke fordras mer än att han ogillat en eller flera meningar
tillhörande någon erkänd ortodox, meningarna vare av vilken
beskaffenhet som helst. Det är mot släkten Krypto sådana
läsare isynnerhet ivra. Det onda de icke finna i orden finna
de med procent i avsikterna.»78 Med detta kostliga uttalande
utdömer han den stridsmetod, som Bergquist använder mot
de Wette. »De Wettes system är icke recensentens», säger
han, »men han tror det äga så mycket värde, att det förtjänar
att behandlas med grannlagenhet även vid försöket till
vederläggning, varför han funnit de av förf. däremot riktade
sar-kasmerna fullkomligen misslyckade.»79
Fem år efter debatten kring de Wette tycker sig Tegnér
hos honom klart skymta början till en teologisk nyorientering
utanför de gamla stridslinjerna. Han skrev ju då som vi min-
78 Theol. Quartalskrift 1828, h. 1, s. 64 f., noten.
79 a. a. s. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
