Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 4. Svensk debatt kring de Wette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
nas i brevet till Wingård, att de Wette »bildar övergången»
till något nytt. Att man icke gjort honom full rättvisa,
förklarade han också. Och då visste han gott besked. Ty under
sommarens lopp hade han varit i Tyskland och träffat
samman med åtskilliga av de teologiska märkesmännen,
Schleiermacher, Marheineke och Neander i Berlin, Winer och ligen i
Leipzig, Ullman och Rosenkrantz i Halle. Vid hemkomsten
skrev han till kusinen Magnus Lagerlöf, som hört sig för hos
honom angående de Wette: »Hans dogmatiska system är länge
sedan glömt i Tyskland, där systemer i allmänhet ej äro
långlivade. Det innehöll dock flera goda idéer, varibland jag i
synnerhet räknar försöket att förflyktiga några av de
hård-smältaste dogmerna till symboler. Däremot värderas allmänt
hans kritiska och exegetiska skrifter.»80 Men detta var ju 1833.
På den tiden hade den svenska debatten kring de Wette ebbat
ut. Vid prästmötet i Växjö 1836 kan han också konstatera, att
de Wette icke heller i Sverige vunnit tillbörligt erkännande.81
Men att Tegnér redan 1827, när han skrev till Ahlman,
uttryckte sig som han gjorde har en del att säga. Det avslöjar
i själva verket hans teologiska skarpblick. När å ena sidan
den kompetente Ahlman anser sig behöva inhämta Tegnérs
omdöme i en teologisk fråga och å andra sidan den senare
säger sig kunna både skärpa och komplettera den förres
argumentering mot Bergquist, så visar detta icke bara, att Tegnér
hade en ingående kännedom om de Wette, utan också, att han
redan nu efter tre års teologiska studier är skicklig nog att
någorlunda rätt bedöma situationen. Att den nyorientering,
som han med saklig rätt konstaterade hos de Wette, icke ledde
till några revolterande konsekvenser inom systematisk teologi
såg han också — och han beklagade detta faktum.
Bergquist, vars detaljkritik av de Wettes system vi icke här
kunna inlåta oss på, hade tilläventyrs varit något mildare i sitt
omdöme, om han läst dennes 1827 utgivna skrift Ueber die
80 VII: 431. 81 VIII: 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
