Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - III. Spår av de Wette i Tegnérs tidigare produktion - 1. Nattvardsbarnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Han skickade dikten till Magnus Lagerlöf och skrev: »Se här
ett poem, att du måtte finna att jag är gudfruktig. Det är blott
ett fragmentariskt infall som du väl ser. Annars är min
övertygelse att kristna religionen mer än de mesta andra har sin
poetiska sida (se psalmboken), vari också ganska mycket av
dess förtjänst och värde för människosinnet torde bestå.»1
Han borde alltså kunna tänkas ha förståelse och intresse för en
kristen tänkare, vars ungdomsproblem var att finna relationen
mellan konst och religion. Därjämte stodo de båda under
samma kulturinfluens. Bakom de Wette se vi den lysande
raden av läromästare och inspiratörer — Kant, Herder, Schiller
och Fries. Bakom Tegnér stå de tre första men icke den fjärde.
Och när han omsider är mogen att deklarera sina förbindelser
till de Wette, så är det ju dennes friesiska filosofi, som han
förklarar vara skiljegränsen dem emellan. Men tre är mer än
ett och det kant-herder-schillerska inslaget hos båda var en
fast förbindelselänk. Frågan är nu, när bekantskapen inleddes.
Ty att den knutits före 1824 ha vi skäl att antaga. Tegnér
skulle icke soin vi påpekat bara på grundval av ett färskt
studium kunnat vara i stånd att giva ett så koncist och korrekt
koncentrat av de Wettes teologi som han gjorde i uttalandet
om tron på det väsentliga i kristendomen såsom en ideell tro,
snarare av estetisk än av intellektuell natur.
Den skrift av de Wette, som möjligen fallit i Tegnérs
händer någon gång under hans förteologiska tid, skulle väl
i så fall vara Ueber Religion und Theologie. Den kom ut 1815
och översattes till svenska 1822. Har han läst den, så nyttjade
han i så fall den tyska upplagan. Ty i ämbetsberättelsen till
prästmötet 1836, där han redogör för sedan förra mötet
utkommen teologisk litteratur, uppger han felaktigt, att boken kom
ut på svenska 1825. Han skulle knappast gjort sig skyldig till
detta minnesfel, om han läst den i svensk översättning, särskilt
icke, om han mottagit starka intryck av detta studium. Uni-
1 I: 338.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
