Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - III. Spår av de Wette i Tegnérs tidigare produktion - 2. Reformationstalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
är enligt de Wette religionen en ensak för tron och känslan
och har intet med vetandet att skaffa.53 Men om nu Tegnér
kastar om ordningen och talar om religionen som en ensak för
känslan och tron och därmed liksom gör tron till klimax, så
kan det bero på, att han talar på Luthers dag och har en mer
eller mindre dunkel föreställning om, att känslan för
reformatorn är i detta sammanhang ett främmande begrepp och tron
utan gensägelse huvudordet. Han har väl haft på känn, att
de Wettes trosbegrepp är ett annat än Luthers. Men att han
just använder båda uttrycken och icke nöjer sig med att säga,
att religionen är en ensak för tron, vilket hade varit lutherskt
tänkt och sagt, visar just att han läst de Wette. För övrigt är
det ju icke på tal om Luther utan i samband med sin kritik
av den moderna schellingianiserande teologin, vilken han anser
förvandla kristendomen till en bilaga till ett metafysiskt system
för dagen, som han fäller yttrandet.
Det finns ett tredje uttalande, där man tydligt märker
spåren av de Wettes bok. I sammanhang med sin
framställning av filosofien såsom den eviga sökerskan, säger han i
genomskinlig opposition mot schellingianismens intellektuella
åskådning: »Man kan tro, att ljusets ängel har egentligen blott
tvenne vingar: religion är den ena, och konst den andra. Man
kan tro, att ängeln flyger med vingarna och ingalunda med
de metafysiska stjärtfjädrarna.»54 Andens och tingens väsen
ligger långt djupare än någon vetenskap räcker. Albert
Nilsson är på rätt spår, när han om detta uttalande säger,
att Tegnér här sannolikt är beroende av den religionsfilosofiska
riktning, som representeras av Fries och dennes lärjunge
de Wette.55 I stället för sannolikt säga vi otvivelaktigt. Det
var ju som vi förut påpekat de Wettes intresse alltifrån
ungdomen att förstå sambandet mellan religion och konst. Både
53 Bibi. Dogm. s. 9.
54 III: 157.
55 Nilsson, a. a. s. 142.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
