Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - III. Spår av de Wette i Tegnérs tidigare produktion - 2. Reformationstalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Herder och Schiller ha därvid lämnat sin tribut till
frågeställning och problemlösning. När han sedermera kom att så helt
fängslas av Fries religionsfilosofi, så var det av det skälet, att
han där tyckte sig finna svaret på sitt ungdomsproblem.
»In-dem Fries der Speculation die anthropologische Wendung gab,
erhielten zugleich die erhabenen Ideen der Religion und
Aesthe-tik ihre wahre Stelle, die sie ini Gemüth des Menschen
be-haupten.»56 De Wettes åskådning, sådan den omsider
presenterades i Ueber Religion und Theologie, visar, att han kunnat
fastslå sin mening om släktskapen mellan konst och religion.
Båda höra till känslolivets område, till den estetiska livssfären.
Och konsten kan tjäna religionen genom att erbjuda den sin
symboliska uppenbarelseform såsom vehikel för meddelandet
av de religiösa känslorna.57 Den sköna konstens symbolik
fördelar sig i analogi med de religiösa känslorna: entusiasmen
kommer till uttryck i episk, resignationen i tragisk och
andakten i lyrisk poesi.58 När Tegnér alltså talar om ljusets ängel
med de två vingarna, är detta bildspråk intet annat än en
översättning av vad han läst hos de Wette. Att bilden av
vingarna och flykten — en typisk platonsk och nyplatonsk
erossymbol — också förekom i de Wettes framställning, hade
vi tillfälle konstatera, när vi funno spår av dennes tänkande
och ordasätt i Nattvardsbarnen. Därtill kommer, att de Wette
liksom Tegnér misstror möjligheten att flyga med metafysiska
stjärtfjädrar: också han avböjer schellingianismens försök att
passa in kristendomen i sitt system. Genom den införas
främmande begrepp i religionen.59
56 Rel. u. Theol., s. 168 f.
57 a. a. s. 77.
58 a. a. s. 79 ff.
59 a. a. s. 167. Jfr Otto: »Sehr gut zeigt er, dass die gnostische
Philosophie der neumodischen Identitätsphilosophie ihr (die Theologie)
eigentlich ihrén eigenen Geist ausgesaugt haben und sie mit im Grunde
unreligiösen Vorstellungen anfüllen, indem sie die religiösen Vorstellungen
als Allegorien für ganz andere Inhalte brauchen.» a. a. s. 175.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
