Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 1. Religion och poesi - 2. Tegnér och Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
bandet mellan religion och poesi sålunda: »Människan äger
tvenne grundförmögenheter: samvetet, vilket bestämmer plikt
och rätt, och fantasien, vilken upplyfter anden över det
ändliga och genom åskådning närmar den till det oändliga. Ur
bägge förmögenheternas förenade verksamhet uppkommer
religion. Erhåller fantasien övervikten, varigenom det sannas och
godas ideala form eller skönheten framhålles i det ideella-reala
och betraktas såsom enda högsta ändamålet, så heter denna
verksamhets produkt en dikt och själens verkningssätt poesi.
I omvänt fall, då det absolut sanna och goda ordnar
skönheten under sig, uppstår såsom produkt bönen och själva
verksamheten kallas religion. Religion och poesi äro därför
innerligen förbundna.»15 Till en så noggrann precisering av
förhållandet mellan religionen och poesien ha varken de Wette
eller Tegnér kommit fram. Vad den senare beträffar, så yttrar
han sig utförligare i detta ämne i det synnerligen betydelsefulla
brevet till Geijer av den 21 jan. 1821, där han tackar för dennes
Thorilds-bok och diskuterar de religionsfilosofiska problemen.
Vi få i annat sammanhang återkomma till hans framställning
och erinra endast om hans sammanfattande synpunkt:
»Religionen är ingalunda något som först inträder, sedan
spekulationen arbetat ut sig. Religionen är icke ett supplement till
spekulationen. Förhållandet är just tvärtom. Religion och dikt
äro ju de första och förnämsta, det andra är blott bihang,
hörer till specialia & curiosa.»16
2. Tegnér och Kant.
Man märker emellertid, att Tegnérs religionsfilosofiska
problem icke är infångat i frågan om religionens och poesiens
inbördes relationer utan måste vidgas till att omfatta spörs-
15 Stutzman, Systematische Einleitung in die Religionsphilosophie.
Cit. efter Bretschneider, Systematisk utveckling af alla i Dogmatiken
förekommande lärobegrepp, sv. uppl. s. 86, noten.
16 111:445.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
