Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 2. Tegnér och Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
målet: hur förhåller sig religionen till poesien och
spekulationen? Med denna formulering av problemet tvingas vi att
överväga frågan om Kants influens på Tegnér. Ty bakom
frågeställningen döljer sig den kantska kriticismen. Sedan
königsbergaren genomfört sin kopernikanska revolution i
tänkandets värld, blev det nämligen naturligt och ofrånkomligt att
ställa ett slikt spörsmål. I sina självbiografiska anteckningar
1839, som Tegnér skrev ned på begäran av Franzén, vilken
anmodats författa en biografi över skalden som inledning till
Stephens översättning till engelska av Fritiofs saga, omnämner
han sin ungdoms filosofiska studier och antyder tillika, vad
det var som på detta tidiga stadium fäste honom vid Kants
kriticism: »Under åren 1801—1802, då promotion inträffade,»
berättar han, »studerade jag utom latin och grekiska
synnerligast filosofi: Flera av Platos dialoger, Kants skrifter och även
en del av Fichtes genomgingos. Med mitt konkreta sinne hade
jag dock föga tycke eller fallenhet för dessa abstrakta
spekulationer, ty ehuru jag kan ha någon skarpsinnighet, saknar jag
dock djupsinnighet och förvillar mig lätt vid en längre
systematisk deduktion, som icke kan ge några hållpunkter för min
fantasi. Vad som i synnerhet fäste mig vid kantiska kriticismen
var dess ursprungligen skeptiska natur och dess resultat som
stannar vid ett obekant och outgrundligt.» Vad platonsk
idealism, kantisk kriticism och tysk transcendentalfilosofi betytt
för skalden och tänkaren Tegnér är av den litteraturhistoriska
forskningen undersökt och uppvisat. För att förstå hans
kristendomstolkning och teologiska åskådning, sådan den efter
hand utgestaltas, torde det vara angeläget att uppsöka den
plats i andelivets sammanhang, som han tillerkänner religionen.
Därvid erbjuder det anförda uttalandet i de självbiografiska
anteckningarna om det som fängslade honom i den kantska
kriticismen ett särskilt intresse. Vad Kant åsyftade med sina
tre kritiker: Kritik der reinen Vernunft, Kritik der praktischen
Vernunft och Kritik der Urtheilskraft, var att uppvisa, att de
tre formerna för andelivet, som han räknade med, voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
