Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 3. Tegnér och Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
akt av skarpsinnigheten genom abstraktion och kombination.31
Med värderangskalan i minne kunde man vara benägen att
söka den provins i andelivet, under vilken han låter religionen
sortera, i det godas land och alltså misstänka, att han i likhet
med Kant gör religionen avhängig av moralen. Men ett tillägg
i framställningen leder tankarna åt annat håll: det är onekligt,
säger han, att estetisk odling säkrast och lättast för till
moralisk och intellektuell. Man märker här beroendet av Schiller.
Detta är just den mening, Schiller gör gällande i sina brev
om människans estetiska fostran. »Ty det sköna», fortsätter
Tegnér, »är icke mindre besläktat med vår sinnliga än vår
osinnliga natur; därför har all utgång ur barbariet varit till
estetisk odling. Den är den första och bereder Herranom väg.
De viktigaste föremål för vår spekulation och vårt hopp, huru
mycket stöd kan ej övertygelsen därom hämta från sakens
estetiska sida?» När den pedagogiska synpunkten anlägges
och det är fråga om människans fostran och mänsklighetens
odling, går det sköna före det goda, ehuru det senare behåller
översta platsen på värderangskalan. Med den pedagogiska
aspekten i minnet är det begripligt, att Tegnér trots allt kan
ha gjort religionen beroende av det estetiska och till en provins
i det skönas rike.
Tegnér lokaliserar i varje fall icke religionen inom det
teoretiska erfarenhetsområdet. Det omnämnda brevet till
Geijer med anledning av dennes religionsfilosofiska skrift:
Thorild, en filosofisk och en ofilosofisk trosbekännelse, ger i
det stycket klart besked. I denna bok, om vilken förf. säger,
att den går ut på ungefär detsamma som står i lillkatekesen,
vill Geijer göra gällande, att abstraktionen innebär filosofiens
bankrutt men att den just därigenom är en propedeutik till
religionen. Filosofien uppstår alltid, då det ömsesidiga levande
förhållandet emellan människan å ena sidan och natur och
uppenbarelse å den andra blivit stört, och är ett nödvändigt
31 Tegnér, Filosofiska och estetiska skrifter, s. 227.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
