Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 3. Tegnér och Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
väsendets grund kan bevisas. Själva det högsta väsendet, Gud,
är ju oss blott givet på detta sätt; och det vore ej värt att vara
människa, om Gud och mänsklighet, om det högre och lägre,
den yttre och den inre världen, och den härliga
himmelsbryggan mellan dem bägge skulle upptimras av syllogismer.»40
Så förefaller det Tegnér som vore ordningen mellan
religionen och spekulationen i deras historiska framträdande
felaktigt omkastad i Geijers framställning. »Jag nekar icke,
att behovet av en spekulativ förklaring förekommer i
människosinnet; men jag påstår endast, att detta behov ej låter märka
sig, förrän sinnet är sjukt, och att det följaktligen är ett
symptom av andlig förruttnelse. När mänskligheten kände
sitt liv renast och hälsosammast, när hon utförde de stora
bedrifterna i handling eller dikt, när hon med ett ord stod
gudomligheten närmast, då var detta behov ännu icke vaknat.
Det kom först sedan släktet var utblommat och masken redan
satt i den knutna frukten. Icke heller kan jag medgiva, att
ett sådant behov och den söndring i sinnet, varpå det hänvisar,
uteslutande tillhör den nya tiden i motsats med den antika.
Vart vi gå, ännu i dag, finna vi ju människor, som ej veta
därom. Det kom hos grekerna med sofisterna eller om man
så vill redan med joniska skolan och sedan det härliga redan
var nedbrunnet; och hos oss kommer det med studentåren och
tyckes höra till de akademiska prærogativerna. Därför är
också religionen ingalunda något som först inträder, sedan
spekulationen arbetat ut sig. Religionen är icke ett supplement
till den misslyckade spekulationen. Förhållandet är just
tvärtom. Religion och dikt äro ju de första och förnämsta, det
andra är blott bihang, hörer till specialia & curiosa. De gamla
teologerna kallade också filos, för en ancilla religionis och däri
hade de ej orätt.»41
Av detta intressanta meningsbyte med Geijer framgår med
all önskvärd tydlighet, att Tegnér icke placerar religionen inom
40 III: 443 f. 41 III: 444 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
