Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 3. Tegnér och Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
det teoretiska livsområdet eller gör den beroende av det
intellektuella. Detta förklarar hans vid denna tidpunkt negativa
och antipatiska inställning till teologien i allmänhet och
dogmatiken i synnerhet. I den mån den ännu var honom bekant
syntes den gå i metafysisk riktning och timra en
himmelsbrygga av syllogismer. I en äkta tegnérsk aforism säger han
1822 i brev till v. Brinkman: »Teologien i dess förhållande till
religionen är en dödsskalle stjälpt över en lilja.»42 När förslag
till ny evangeliebok förelåg och det var ifrågasatt, att texterna
skulle ordnas efter ett dogmatiskt system, ogillade han detta.
»Dogmatik ha vi nog och mer än nog i katekesen», skrev han
1823 till Hagberg. »Det vare en ny actus gratiæ, om denna
metafysiska dumhet kunde helt och hållet förgätas. Jag vet
ingen större fiende till religionen än teologien, alldeles på
samma sätt som poetiken till poesien. Som regulativ princip
för religionsundervisningen må den dock få gälla: men vad
har den att göra med evangeliiboken och predikanten?
Innehölle bibeln intet bättre än dylika hårklyverier, sannerligen
den hade ej blivit vad den nu all dogmatik till trots är för
ofördärvade sinnen, en livsens bok. Men nu innehåller den
icke blott annat utan den innehåller även icke detta, åtminstone
ej utan spetsfundiga förklaringar och hårdragna analogier.
Kan man icke bli sjuk av harm, då religionens heliga, levande
gestalt på detta sätt dissekeras och anatomiseras och
sönderhackas till husbehov — för den systematiserande logiken och
människofunder lägga sin fräcka hand på det gudomliga?»43
Till Tegnérs syn på dogmatiken få vi återkomma i annat
sammanhang. Hans negativa och antipatiska inställning till den
före de teologiska studiernas period i hans liv beror på
motviljan för metafysisk spekulation. Men det beror också på, att
han i likhet med de Wette placerar religionen som
erfarenhetsform inom det estetiska livsområdet.
42 IV: 187. Jfr VII: 198
43 IV: 279.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
