Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 2. Tegnér och den rationella supranaturalismen - a. Relativ sympati för Bretschneider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
listisk, den han likväl från början alltid grumlat med några
supranaturalistiska fragmenter, och därav kommer, som av allt
slags halvhet, det vacklande och inkonsekventa hos honom.»21
Tegnér kan sägas i detta uttalande själv datera sin första
kontakt med Bretschneiders teologi till omkring 1827.
Tänkbart är att han fått sin uppmärksamhet riktad på Bretschneider
genom företalet i de Wettes Dogmatik der
evangelisch-luthe-rischen Kirche, där förf. försvarar sig mot vissa angrepp från
Bretschneiders sida. Man kan med en viss rätt räkna denne
rationelle supranaturalist till Tegnérs favoritdogmatici.22 Skälet
därtill angiver han själv i det anförda uttalandet: Bretschneiders
klara och rediga framställningssätt. Han hör till de verkligen
lättlästa dogmatikerna på den tiden. Hans stora huvudarbete
på det systematiska området är ingen dunkel och
svårtillgänglig litteratur: Handbuch der Dogmatik der
evangelisch-Iuthe-rischen Kirche. Tegnér som ju karakteriserar sig själv som
skarpsinning men icke djupsinnig och som alltid värdesatte
den genomskinliga klarheten — »allt det höga är enkelt, så
i lära som sång, ett barn kan fatta dess mening» —•, torde med
verklig tillfredsställelse ha fördjupat sig i Bretschneider, sedan
han arbetat sig trött på den benige Schleiermacher.
Bekantskapen med Bretschneider var icke tillfällig och
övergående. Åtskilliga av hans skrifter införlivade han med sitt
bibliotek. Och hans rationella supranaturalism skänkte han
sin relativa sympati. Redan nu kan det sägas, att det problem
inom systematiken, där Bretschneider lämnade sin tribut åt
Tegnérs åsiktsbildning, är frågan om förnuftet och
uppenbarelsen. Icke därför att han lodade djupare än exempelvis
de Wette eller gav en mer tillfredsställande lösning. Utan
därför att problemet blev enklare och genomskinligare under hans
händer.
Ett bevis på Tegnérs relativa uppskattning av Bretschneider
21 VIII: 433.
22 Jfr Aulén, Dogmhistoria, s. 346 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
