Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 3. Tegnér och rationalismen - b. Definitivt avståndstagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
förklaringen till den relativt milda behandlingen av
väckelserörelsens ledare och anhängare från Tegnérs och
stiftsstyrelsens sida. Visserligen uppträdde han mot den både varnande
och bestraffande vid sina visitationer ute i församlingarna och
sade om konventiklarna ungefär detsamma som i
ämbets-berättelsen: galenskapen är där ömsom predikant och ömsom
åhörare. Men stiftsstyrelsen drog med rätta i betänkande, säger
han, att tillämpa författningarnas förbud för dylika
sammankomster mot en förvillad allmoge, som dock ej gjorde annat
än sökte sin uppbyggelse, där den trodde sig finna den.41
Pietismen var en följd av teologiens och förkunnelsens
intellektualisering av kristendomen inom såväl ortodoxien som
rationalismen. Spener och Francke skilde sig i dogmatiskt avseende
föga eller intet från kyrkans allmänna tro men uppfattade
däremot det mera positiva och på livet verksamma elementet
i kristendomen, nämligen känslan. »Härigenom skilde de sig
från de härskande teologerna, som under ständigt kiv och
för-kättring i kärva och skolastiska former alltjämt ensidigt och
uteslutande utbildade begreppet och för lärans påstådda
renhet glömde det egentligen livgivande i kristendomen. När de
sedermera efter hand förlorade systemets egentliga fotfäste,
inspirationsläran, så fortsattes, ehuru under en annan form,
samma ensidiga begreppsriktning i rationalismen, där allt skall
förklaras till begriplighet för förståndet, under det både känsla
och inbillning visas tillbaka som svärmare och religionen går
under i teologien.»42
41 VIII: 108.
42 Att Tegnér förstod att uppskatta också en pietistisk fromhets- och
prästtyp framgår av protokollet vid generalvisitationen i Alghult i aug.
1831. Inom detta pastorat tjänstgjorde den märklige komministern i
Hälle-berga Peter Lorenz Sellergren, som efter sin omvändelse blev själasörjare
och väckelsepredikant i stor stil. Notarien hade i § 30 i protokollet
formulerat biskopens apostrof till Sellergren och de andra prästerna.
Men Tegnér ville tydligen att något mera och bättre skulle sägas, strök
därför hela paragrafen och skrev själv i marginalen bl. a. följande referat
av sitt tal till Sellergren: »Därefter tackade Vis. komm. Sellergren för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
